Som det står i presentationen ovan så bestämde jag mig under slutet av våren 2014 för att förändra mitt sätt att träna baket.
Skälet var att jag hade drabbats av negativa tankar om att jag helt enkelt var en dålig basketspelare. Jag hade ett hjärta som klappade för sporten men med för lite talang och för dålig grundteknik var det helt enkelt inte roligt att spela. Självförtroendet hade fått sig en knäck och jag funderade på vad jag egentligen höll på med. Men jag bröt tankarna och bestämde mig för att det fanns två olika alternativ det ena var att helt enkelt acceptera min situation och antingen sluta spela basket eller att förbli en non-contributing player som kunde larva runt på planen. Det andra var att faktiskt satsa lite och börja träna systematiskt.
Jag valde som ni vet det senare alternativet. Första dagen med detta nya analytiska träningssätt var den 5 maj. Sedan dess har jag ägnat drygt 70 timmar åt basketträning och 51 kortare styrketräningspass i gymmet.
Målet för i år är att komma upp i 200 timmars basketträning så till det målet är det en bit kvar även om jag har goda förhoppningar om att klara av det.
Summa träningstid: 69 timmar och 30 minuter
torsdag 21 augusti 2014
onsdag 20 augusti 2014
Lite om mig själv
En träningsblogg måste ju självklart handla om själva föremålet för träningen dvs. om mig.
Jag är en 35-åring som ursprungligen kommer från Nyköping i Sörmland men som sedan 2009 bor och arbetar i Lund.
Min första kontakt med basketen skedde någon gång i slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Jag deltog i en "basketträning". Det var ett par tjejer som hade varit i Storbritannien och som hade testat basket där och ville försöka skapa ett lag i vår handbolls och fotbollsstad. Jag var inte så dålig, jag var helt enkelt värdelös. Det blev bara en träning också.
Nästa gång var ett par år senare och då hade jag börjat med racingpaddling som ju är så långt från basket det egentligen går att komma eftersom det är en individuell sport som utövas på vatten och helt utan bollar. Men vintertid spelade vi faktiskt alltid basket som uppvärmning på våra inomhusträningar och av någon anledning tyckte jag alltid bäst om uppvärmningen...
Några år senare i början av 2000-talet flyttade jag till Stockholm och kom då i kontakt med basketklubben i mitt hjärta Stockholmspolisens IF. Jag började hjälpa till som tränare och började också så smått spela lite med några av de äldre spelarna. Jag utvecklades snabbt till en basketnörd och jag tog alla chanser att spela vissa veckor handlade det om 4 eller till och med 5 tillfällen i veckan.
Sen 2009 flyttade jag till Lund som precis som Nyköping egentligen är en handbollsstad även om det finns ett riktigt bra lag EOS som ligger i basketettan. Jag kom i kontakt med det lag som jag spelar och tränar med nu Lunds basket som framförallt är en entusiastförening eller "semi casual basketball" som vi uttrycker det om oss själva.
Men jag märkte snabbt att jag dels hade blivit äldre och långsammare och att min bakgrund som icke basketspelare gjorde att jag kände att jag inte kunde bidra utan faktiskt var ganska dålig. Det slet på självförtroendet och vid ett par tillfällen lade jag helt av med att spela.
2012 engagerade jag mig även i min tredje basketförening nämligen LUGI-basket (jorå LUGI är inte bara ett handbollslag) en gång i veckan är jag med och coachar ett gäng fantastiska ungar i åldrarna 7-10 år och försöker lära dem spelar som jag älskar.
Det var i samband med att jag började använda nätet för att hitta roliga övningar som jag började fundera på mitt eget basketspelande. Nätet vimlade ju av berättelser om late-bloomers som hade upptäckt sin sport sent och som hade jobbat hårt för att komma någonstans. Så jag satte upp ett antal mål för mig själv:
Jag är en 35-åring som ursprungligen kommer från Nyköping i Sörmland men som sedan 2009 bor och arbetar i Lund.
Min första kontakt med basketen skedde någon gång i slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Jag deltog i en "basketträning". Det var ett par tjejer som hade varit i Storbritannien och som hade testat basket där och ville försöka skapa ett lag i vår handbolls och fotbollsstad. Jag var inte så dålig, jag var helt enkelt värdelös. Det blev bara en träning också.
Nästa gång var ett par år senare och då hade jag börjat med racingpaddling som ju är så långt från basket det egentligen går att komma eftersom det är en individuell sport som utövas på vatten och helt utan bollar. Men vintertid spelade vi faktiskt alltid basket som uppvärmning på våra inomhusträningar och av någon anledning tyckte jag alltid bäst om uppvärmningen...
Några år senare i början av 2000-talet flyttade jag till Stockholm och kom då i kontakt med basketklubben i mitt hjärta Stockholmspolisens IF. Jag började hjälpa till som tränare och började också så smått spela lite med några av de äldre spelarna. Jag utvecklades snabbt till en basketnörd och jag tog alla chanser att spela vissa veckor handlade det om 4 eller till och med 5 tillfällen i veckan.
Sen 2009 flyttade jag till Lund som precis som Nyköping egentligen är en handbollsstad även om det finns ett riktigt bra lag EOS som ligger i basketettan. Jag kom i kontakt med det lag som jag spelar och tränar med nu Lunds basket som framförallt är en entusiastförening eller "semi casual basketball" som vi uttrycker det om oss själva.
Men jag märkte snabbt att jag dels hade blivit äldre och långsammare och att min bakgrund som icke basketspelare gjorde att jag kände att jag inte kunde bidra utan faktiskt var ganska dålig. Det slet på självförtroendet och vid ett par tillfällen lade jag helt av med att spela.
2012 engagerade jag mig även i min tredje basketförening nämligen LUGI-basket (jorå LUGI är inte bara ett handbollslag) en gång i veckan är jag med och coachar ett gäng fantastiska ungar i åldrarna 7-10 år och försöker lära dem spelar som jag älskar.
Det var i samband med att jag började använda nätet för att hitta roliga övningar som jag började fundera på mitt eget basketspelande. Nätet vimlade ju av berättelser om late-bloomers som hade upptäckt sin sport sent och som hade jobbat hårt för att komma någonstans. Så jag satte upp ett antal mål för mig själv:
- Jag skulle ägna 200 timmar av 2014 åt basketen
- Jag skulle träna systematiskt, självkritiskt fokusera på det ville förbättra och hitta rätt övningar
- Utvärdera mig själv regelbundet varje månad för att förändra träningen för att kunna nå målen
Den här resan har börjat för ett par månader sedan, vart den slutar vet nog ingen allra minst jag själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)